Mycket av mina grumliga funderingar går åt till skolan.

Det jag bl a grubblar över och inte kan få fram vettiga svar är:

1. Kommunalisering eller förstatligande av skolan?

På Göran Perssons tid vid makten kommunaliserades skolväsendet.

Jag antar att man ville föra beslutsfattandet närmare de människor som var närmast berörda.

Eller också, vilket jag tror, insåg man att skolan var dyr för statskassan. Den kostnaden kunde man gott få tampas med på kommunerna. Ett statligt bidrag till kommunerna kunde man ju ge till att börja med. Så kunde man ju köra upp eller ner det bidraget allt eftersom det passade.

Det lär förresten passa alldeles utmärkt nu när man dragit ner bidraget till gymnasieskolan med ett belopp som visst motsvarar ca 1300 gymnasielärartjänster, trots att man vet att lärarna kämpar för att höja sina usla löner, trots att man vet att skolresultatet till stor del hänger samman med hur många pedagoger det finns i skolvärlden.

Nu vill statsmakterna ändra på det hela så att staten skall bestämma över skolan som förr, men kommunerna skall stå för kostnaderna.

Hur i hela friden kan någon tro att det blir bättre för eleverna?

2. Vi skulle få världens bästa skola sa politikerna.

Vi skulle slippa den gamla flumskolan och i stället få en skola som gav kunskaper.

Men enligt alla internationella jämförelser har vi halkat neråt, åtminstone under de senaste 6 åren.

OK att alla sådana där jämförelser måste betraktas med tveksamhet och underkastas vanlig vetenskaplig koll, så jag vet inte vad de är värda.

Men det skulle ju bli så mycket bättre, så mycket bättre resultat.  Vi skulle få konkurens och fritt skolval och friskolor som var så effektiva att ägarna åtminstone tjänade pengar på verksamheten. Ja så skulle den pedagogiske utvecklingen främjas av alla religiösa och andra friskolor som skulle hjärntvätta barnen.

Resultatet har ju bara blivit att en hel industrigren av läxhjälpsföretag har uppstått. Man kan tydligen inte ens klara av att lära barnen och ungdomarna det de skall lära sig i skolan och de klarar tydligen inte av läxorna på egen hand utan måste ha hjälp utifrån. Hoppas bara att de som hjälper barnen är legitimerade lärare. Det var ju så jätteviktigt i skolan.

Man har t o m föreslagit att läxhjälp skall in under RUT-avdraget.

3. Men vad är tanken bakom den nya skolan?

Är det att vi skall segregera samhället än mer?

Alla har faktiskt inte råd att anlita läxhjälp.

Alla föräldrar är kanske inte lämpliga att hjälpa barnen med skolarbetet.

Hur går det med invandrarfamiljerna med dåliga inkomster och dåliga kunskaper i svenska språket? Får barnen från de familjerna samma möjligheter som barnen från en akademiskt utbildad medelklassfamilj?

Vilka möjligheter kan den arbetslöse föräldern i FAS 3 ge sina barn?

Jag förstår inte det hela.

Jag kan inte tänka mig att våra politiker helt rått offrar andras barn för sin egen ekonomi( läs låga skatt ).

Jag kan inte tänka mig att våra politiker på fullt allvar vill dela upp befolkningen i A-människor, B-människor och övrigt slödder.

Eller är det verkligen så illa?